Fimpar

Bakgrund

Cigarettfimpen är det vanligaste skräpet i våra städer, parker och på våra stränder. Enligt svensk lag är det förbjudet att slänga fimpar på marken, och sedan 2022 omfattas de – precis som annat skräp – av skräpboten. Den som ertappas med att slänga en fimp på fel plats riskerar en bot på 800 kronor.

Håll Sverige Rents skräpmätningar visar tydligt att fimpen är det dominerande skräpet. I de tätorter där mätningar gjordes 2024 utgjorde fimparna i genomsnitt 49 % av allt skräp – motsvarande cirka 24 000 fimpar per stadskärna under en enda dag. Den nationella skräpmätningen 2023 visade samma mönster, där fimpar stod för 48 % av allt skräp.

Problem

Cigarettfimpar är inte bara fula att se – de är också ett stort miljöproblem. Filtren består av cellulosaacetat, en sorts plast som tar mycket lång tid att brytas ner. När fimpar hamnar i naturen sönderdelas de till mikroplast, som kan spridas i ekosystem och finnas kvar i mark och vatten under lång tid.

Utöver plastproblematiken läcker fimpar också ut tusentals kemikalier och gifter, bland annat tungmetaller och nikotin, som är skadliga för både djur och natur. En enda fimp kan förorena flera liter vatten.

Konsekvenser

Att fimpen är det vanligaste skräpet innebär stora konsekvenser:

• Miljö: spridning av plast och mikroplast samt giftläckage som hotar biologisk mångfald.

• Ekonomi: stora resurser läggs på att städa upp fimpar från gator, parker och stränder.

• Socialt: nedskräpade miljöer upplevs som otrygga och kan bidra till en negativ spiral. Skräp föder skräp.